Archive for the ‘Spårbunden trafik’ category

Spårvagnar i Borås? Nej tack!

mars 1, 2011

Efter att SD-Borås som enda parti i kommunstyrelsen motsatt sig en utredning om tråd- eller spårvägsbaserad kollektivtrafik i Borås ändrade sig alliansen på goda grunder i fullmäktige och anslöt sig till Sverigedemokraternas avslagsyrkande. Sossarna fick dock till en återremiss och fortsättning lär följa. SD:s linje är dock klar vilket framgår av rubriken och det innefattar även ett nej till en utredning om spårvägs- eller trådbusstrafik i staden. Nedan ett utdrag ur debatten:

Höghastighetsjärnvägar-till vilket pris?

februari 2, 2010

Följande debattreplik kring den kontroversiella frågan om höghastighetståg publiceras förhoppningsvis oavkortad inom de närmaste dagarna i Borås Tidning (BT). BT:s debattartiklar återfinns för övrigt tämligen oregelbundet i nätupplagan.

De styrande i Borås har satsat mycket prestige och politiskt kapital i att under lång tid lobba för ett för svenska förhållanden mycket stort, komplext och extremt dyrt järnvägsprojekt av höghastighetskaraktär med en sträckning via Borås. Kommunstyrelsens ordförande Ulrik Nilsson (m) gör sitt bästa för att i en debattreplik framställa Götalandsbanan och därmed hela projektet som närmast oumbärligt för Borås, regionen och hela landet! I det i övrigt resonerande och till sitt tonläge sansade inlägget framhåller Nilsson av naturliga skäl Borås-perspektivet.

I remissammanställningen till regeringens utredning om höghastighetståg framgår det att ett flertal remissinstanser har invändningar, hyser tveksamheter eller förordar fördjupade analyser på ett antal delområden. Näringslivets Transportråd, en mycket tung remissinstans, lyfter fram att en fördjupad riskanalys behöver göras, ett flertal remissinstanser påpekar att byggandet av höghastighetsbanor inte får ske på bekostnad av kapacitetshöjningar, drift och underhåll eller eliminering av flaskhalsar i befintlig infrastruktur. Vissa betonar brister i kostnads och konsekvensanalyser. Professor Lars Hultkrantz sakkunnig i utredningen är ytterst kritisk till utredningens slutsatser i sitt särskilda yttrande, en glädjekalkyl!
Expertgruppen för miljöstudier anser att Götalandsbanan är “robust” olönsam och ger marginella klimatvinster. Utgångspunkten i megaprojekt av det här slaget måste väl ändå vara ett nationellt helhetsperspektiv och att projektet i sin helhet uppfyller högt ställda krav på samhällsnytta. Infrias inte dessa krav bör andra infrastrukturprojekt prioriteras!

Risken för att 125 miljarders projektet fördyras är uppenbar. Vilken blir slutnotan för skattebetalarna? 150, kanske rentav uppåt 200 miljarder kronor! Tanken svindlar, vilka övriga samhällsekonomiskt nyttigare infrastrukturprojekt kommer då att sättas på undantag p.g.a. undanträngningseffekterna? Vilka efterlängtade vägprojekt, vettiga järnvägsprojekt m.m. kommer att läggas på is? Hur mycket av ett redan eftersatt underhåll skall det skäras i? Om miljarderna rinner iväg, erfarenheten förskräcker, kommer staten då rentav att ha ännu mindre pengar till det redan mycket hårt utsatta svenska försvaret eller rättsväsendet? Även den regionala, kommunala och privata medfinansieringen inger betänkligheter. Finansiering och underhåll av infrastruktur är och bör även fortsättningsvis utgöra en del av statens kärnverksamheter.

Investeringarna i och underhållet av infrastrukturen har tyvärr varit eftersatta under en lång följd av år i Sverige. Staten har inte tagit sitt ansvar. Rikspolitikerna har gjort felaktiga prioriteringar. För att klara den allt hårdare globala konkurrensen behöver Sverige långsiktigt satsa tillräckligt med resurser i transportinfrastrukturen men begränsade offentliga resurser ställer krav på att rätt investeringar görs, misstag kan orsaka mycket stora kostnader där samhällsnyttan blir negativ. Vad vill då Sverigedemokraterna i Sjuhärad? En konventionell och dubbelspårig järnvägsförbindelse mellan Borås och Göteborg skulle främja framväxten av de nya arbetsmarknader, pendlings- och resemönster som Ulrik Nilsson tidigare efterlyst. En snitthastighet om drygt 120 km/h skulle ge en pendlingstid på ca 30 minuter, högst rimligt. En sådan järnvägsförbindelse vore inte direkt billig, summan 10 miljarder har nämnts men i princip en mer realistisk och vettigare målsättning för ett framtida expansivt och dynamiskt Borås. Sverigedemokraterna i Borås och Sjuhärad vill driva frågan om en upprustad tågförbindelse mellan Västsveriges två största städer men kommer även att kämpa för en upprustning av vägnätet i Sjuhärad.

Höghastighetshybris på räls

januari 19, 2010

I klimatalarmismens tidevarv råder en mycket stark övertro på vad järnvägar kan åstadkomma. I nio av tio fall underskattas kostnaderna vid större infrastrukturprojekt i Sverige, ofta görs detta medvetet (!) av planerarna. Med några få undantag tillhör järnvägsprojekten de minst lönsamma. Nettonuvärdeskvoten visar att den samhällsekonomiska nyttan är låg, undanträngningseffekterna är stora, mer lönsamma projekt blir aldrig av. Även andra delar av vår offentligfinansierade välfärdssektor såsom skola, vård och omsorg påverkas negativt. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv borde vi satsa mer på vägar, mindre på järnvägar!

Nu planeras det för fullt för extremt dyra så kallade höghastighetsjärnvägar. Enligt miljö- och energiexperten Per Kågeson medger regeringens egen utredare att kostnaderna för projekten kan bli dyrare än beräknade 125 miljarder kronor! Utredningen om höghastighetstågen är förknippad med stora brister och präglad av önsketänkande hävdar Kågeson! Professor Lars Hultkrantz, själv sakkunnig i själva utredningen riktar om möjligt ännu skarpare kritik mot slutsatserna. För inte så länge sedan presenterade Expertgruppen för miljöstudier, en kommittè under Finansdepartementet sin egen rapport ”Höghastighetsjärnvägar- ett klimatpolitiskt stickspår”. Resultatet var liknande även här vilket ju framgår med all tydlighet av själva titeln. Sammanfattningsvis har ett antal tunga remissinstanser och experter riktat allvarlig kritik mot de samhällsekonomiska samt klimatpolitiska kalkyler och slutsatser som ligger till grund för dessa planerade jätteinvesteringar.

Kostnaderna underskattas och nyttan överdrivs! Incitamenten för politikerna att hålla igen och kritiskt granska de skattefinansierade kostnads- och intäktskalkylerna är begränsade. Regionalpolitiska skäl, inte samhällsnytta väger tungt, ansvarsutkrävandet uteblir då svindyra glädjekalkyler spricker, kontrollmekanismer saknas under processens gång medan skattebetalarna som vanligt står för slutnotan. Att miljardslöseriet kan fortsätta på detta sätt år ut och år in utan att det får någon större uppmärksamhet i den offentliga debatten är rent ut sagt bedrövligt!

Trafikforskare och statsvetare efterlyser ett systemskifte på infrastrukturområdet, vissa förespråkar rentav tillsättandet av en ekonomisk haverikommission bestående av oberoende experter och organisationer! Jag önskar innerligt att så skulle bli fallet.