Archive for the ‘Skolväsendet’ category

Skolproblem även i Finland

mars 31, 2011

De svenska skolproblemen är väl kartlagda, ett antal rapporter med McKinsey i spetsen har pekat ut färdriktningen för att komma till rätta med det i grunden ideologiska moraset vid namn svensk utbildningspolitik. Eländet kan i stor utsträckning härledas till 1946 års skolkommission. Huvudsekreterare var ingen mindre än Stellan Arvidsson, sedermera socialdemokratisk riksdagsman och ordförande för det svensk-östtyska vänskapsförbundet. Arvidsson lär också ha spelat en stor roll i 1957  års skolberedning som bl.a lade grunden till beslutet om grundskolan 1962. Arvidsson kom genom sina ”insatser” att etablera sig som socialdemokraternas ledande utbildningsideolog, och några år senare, icke att förglömma, en under lång tid mycket värdefull medarbetare till den kommunistiska förtryckarregimen DDR.

Orsakerna till att en stor och växande del av eleverna går ur grundskolan med icke godkänt betyg i svenska, engelska och matematik samt att Sverige som nation kontinuerligt tappar i  internationella rankingar och jämförelser är som sagt väl kartlagda, och dessa stavas inte pengar bör det tilläggas. Skälen här liksom inom en del andra offentliga verksamheter med problem är i huvudsak organisatoriska, strukturella och inte minst inom utbildningsväsendet även ideologiska.

Att massinvandringen till Sverige i hög utsträckning bidragit till problemen även på skolans område sägs sällan rätt ut även om krigsrubrikerna med rätta är legio i dagspressen på grund av stängda eller nedbrända skolor och allsköns andra problem av större eller mindre dignitet. Stora delar av etablissemanget uppvisar svårartade allergiska symptom när ordet massinvandring kommer på tal, en ökning av antalet utrikesfödda med en miljon människor på drygt 30 år gör det dock fullt rimligt att använda sig av begreppet.  När det gäller hyckleri och ryggradslöshet känner det offentliga samtalet i traditionella svenska medier knappast några gränser, i all synnerhet om ämnet tangerar invandrare eller invandring. Det är därför befriande att ta del av en undersökning i den finländska facktidskriften Opettaja (Läraren), den största och äldsta i sitt slag i vårt östra broderland. Med befriande syftar jag på den mediala frispråkigheten och öppenheten, men även sorgligt då invandringsproblematiken nu sent om sider även drabbat Finland med med näst intill full kraft.

 

 

 

 

 

 

Den finländska tidskriften sammanfattar eländet med följande ord, skribent är för övrigt chefredaktören själv: Våldet ökar, förhållandet mellan de infödda och invandrarna skärps och lärarna väljer att flytta till andra (mindre invandrartäta) skolor. Till grund för artikeln är en större opinionsundersökning som lärarfacket beställt. En stor del av lärarna anser att andelen invandrare i en enskild skola bör begränsas samt att en hög andel invandrarelever medför höga ljudnivåer, allmän oro och en ökad våldsanvändning(!). En absolut majoritet av de svarande lärarna anser att arbetsbelastningen blivit orimligt hög i de invandrartäta skolorna. Lärarna hävdar även att skolsegregationen nu skjutit fart på allvar i vissa delar av Finland och hela 9 av 10 finländska lärare motsätter sig etniskt  eller religiöst baserade förskolor eller skolor. Många lärare påpekade vidare att invandrareleverna har påtagliga svårigheter att uppträda på ett acceptabelt sätt i skolan, detta inbegriper förhållningsättet till kvinnliga lärare, förmågan att hålla tider och ingångna överenskommelser. Svårigheterna gällde även invandrarelevernas föräldrar i viss utsträckning.

Tyvärr visade svarsenkäten även att inte heller finländska lärare gått opåverkade av tidsandan eller mångkulturalismens falska profeter. Förhoppningsvis förmår nu de sansade politiska krafterna i Finland slå till nödbromsen innan situationen börjar anta svenska proportioner. Det gäller att vända utvecklingen innan den nått gränsen för det irreversibla.