Archive for the ‘Kommunalpolitik’ category

En obekväm motion

augusti 13, 2014

Med anledning av dagens uppflammade debatt angående moderata riksdagsledamoten Cecilia Magnussons DN-debattinlägg om ett nationellt tiggeriförbud passar jag på att publicera min egen motion i ämnet.  Motionen utgjorde ett anmälningsärende i Borås kommunfullmäktige den 28 april 2011. Motionen är formellt fortfarande ”under beredning”, i praktiken har den hamnat längst ned i ”byrålådan”.

Cecilia Magnusson har för övrigt rent ideologiskt en gedigen liberal profil inom partiet, vilket kan få en att fundera lite grann över hennes bevekelsegrunder och egentliga syften med debattartikeln. Magnusson ger tydligt uttryck för sin liberalism i de två inledande debattstyckena. Smått komiskt blir det när hon beskriver Moderaterna som ”statsbärande parti” och ett parti som inte begränsa av elitens ”åsiktskorridorer”.

Justitieminister Beatrice Ask lät ganska irriterad över att Magnusson inte höll sig till partilinjen i lunchekot och hävdade avslutningsvis att ”Förbud löser inte problem med tiggeri, tvärtom”. Själv undrar jag nog om inte det här delvis är ytterligare ett oblygt försök att ragga röster som med all sannolikhet är på väg att försvinna till Sverigedemokraterna, även om det denna gång inte verkar vara förankrat i partiledningen.

Tiggare

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga till § 49 Anmälningsärenden
”Motion om komplettering av
lokal ordningsföreskrift

Tiggeri på offentlig plats har blivit ett allt vanligare inslag
i gatubilden och inom kollektivtrafiken i många av våra
städer. Fenomenet har numera spritt sig även till mindre
och medelstora städer inklusive Borås. Tiggeriet är ett
synnerligen tråkigt inslag i gatubilden, motverkar känslan
av trivsel och trygghet hos Boråsarna och för även med sig
annan brottslighet. Ofta organiseras tiggeriet av utländska
ligor, ett mycket cyniskt sätt att utnyttja redan utsatta
människor. I avvaktan på ett nationellt förbud mot tiggeri,
något som ett flertal av våra nordiska grannländer redan
infört eller allvarligt överväger att införa, vore en skärpning
av den lokala ordningsstadgan i syfte att begränsa
möjligheterna till tiggeri i Borås ett välkommet första
steg för att komma till rätta med problemet. Förslagsvis
kompletteras den 14 paragrafen, första stycket i Allmänna
lokala ordningsföreskrifter för Borås kommun genom att
efter de inledande orden: ”Ambulerande försäljning—”
tillfoga orden: och tiggeri. Den nya ordalydelsen skulle
således se ut som följer: Ambulerande försäljning och
tiggeri får inte ske inom ett område som begränsas av
Kungsgatan, Arlagatan, Fabriksgatan, Sven Eriksonsgatan,
Nybrogatan och Järnvägsgatan.
Med anledning av ovanstående yrkar jag:
Att Kommunfullmäktige beslutar att utreda förutsättningarna
för att i de Allmänna lokala ordningsföreskrifterna
för Borås kommun inkludera även ett förbud mot tiggeri.

Krister Maconi (SD)

Annonser

Rök gräs motherfucker!

augusti 3, 2014

I kölvattnet av den av mig initierade debatten kring Ken Rings framträdande under Sommartorsdagarna i Borås har samma principiella frågeställningar ställts på sin spets i Göteborg efter hiphop-artisten Snoop Doggs kaosartade framträdande på Liseberg igår. Debatterna och artiklarna återfinns i GT/Expr. respektive BT:s nätupplaga.

Snoop Dogg

Kommunalrådet Hampus Magnusson (M) har riktat stark kritik mot Lisebergsannonsen.

GT/Expressen rapporterar: Snoop Doggs sista ord på konserten blev: – Rök gräs, motherfucker! Och det är ett råd som vissa, enligt en besökare, tog bokstavligt redan före konserten. – Folk har suttit och rökt på här inne på Liseberg hela dagen, folk satt och rullade joints i en skogsdunge, säger Adam Arvidsson, som är kvar inne på Liseberg. – Han är kung, han är 40 år och han är grym och han röker gräs, säger Charlotta Widås, 20 år, men tillägger: – Men det är dåligt att det inte är någon åldersgräns här med tanke på att han är drogliberal. Det finns definitivt en stor risk att de unga personerna som är här tar efter honom och tycker det är coolt.

Snoop Dog spelar förvisso i alla avseenden i en helt annan division än Ken Ring men problematiken är den samma. Vilket är en kommuns ansvar vid den här typen av arrangemang? Borås Stad är med och finansierar de populära Sommartorsdagarna. Liseberg AB är ett kommunalt bolag

Julia Vasilis är informationschef på Liseberg och Per Alexanderson ansvarig för Lisebergs musikbokningar  – Snoops åsikter får stå för honom, det är inget Liseberg står för, säger Julia Vasilis. I intervjun försöker hon dessutom tona ned det relativt omfattande narkotika bruket inne på själva området. Per Alexanderson uttalar sig såhär: – Jag har bokat Snoop ur ett rent konstnärligt och artistiskt perspektiv. Det gör jag alltid. Här, precis som på Trädgår’n, råder svensk lagstiftning.

Argumentationen från arrangörshållet känns delvis igen från debatten i Borås och präglas till viss del av undanflykter och en form av värderelativism men framförallt en häpnadsväckande oförmåga och likgiltighet, främst i Lisebergsfallet, att inse vilket enormt inflytande populärkulturen, på gott och ont, har på våra ungdomar i formandet av deras värderingar, ja hela deras världsbild.

Glädjande nog tackade den privata nattklubben Trädgårn nej till att arrangera en efterfest med artisten med hänvisning till sin antidrogpolicy.  http://www.expressen.se/gt/hard-kritik-mot-snoop-doggs-lisebergsgig/ Ett starkt ställningstagande och något man från kommunalt arrangörshåll har all anledning att reflektera över!

 

Parabolantenner och en BT-journalist

februari 26, 2014

Efter en veckas influensa, för övrigt den jobbigaste jag åkt på hitintills kravlade jag mig till Kulturhuset för att del av Henrik Arnstads visdom i ett samtal med statsvetaren (en riktig sådan) Anders Widfelt vilket helt okritiskt avrapporterades av en i ämnet okunnig BT-reporter. Lite tråkigt att Widfeldt, visserligen ingen tungviktare inom den internationella statsvetenskapen, men ändå som jag uppfattat en habil yrkesman väljer att legitimera Arnstad genom sin närvaro.

Arnstad som valde att hålla en något lägre profil i sitt samtal med Widfeldt än under intervjun och debatten i SR innan själva evenemanget gjorde en intellektuellt slätstruken figur. Dock överraskade Arnstad genom att ha talets gåva och utnyttjade även detta till att på ett tidvis lite underhållande sätt bedra en publik som så gärna ville låta sig föras bakom ljuset. Widfeldts närvaro underlättade därvidlag i högsta grad. Lite kul blev det på slutet när de samtalande på scenen ondgjorde sig över Pia Kjaersgaards försök att införa ett parabolförbud i vissa danska bostadsområden. Ironin i att Sverige mig veterligen är den demokrati som på fullt allvar genom socialdemokratisk försorg år 1987 försökt införa ett totalt nationellt parabolförbud verkar ha passerat herrarna helt obemärkt. Gång på gång förundras man över den svenska självbilden.

Stötte förresten efter mötet ihop med Högskolans styrelseordförande, den socialdemokratiske veteranpolitikern Roland Andersson, som för övrigt skall hälsa Jimmie Åkesson välkommen till Borås Textile Fashion Center imorgon. Den gode Roland hade aldrig hört talas om något förslag till  parabolförbud i Sverige. Minnet är selektivt, det partipolitiska extremt i det avseendet.

Jag har inte tidigare vare sig sett eller hört Arnstad, dock har jag tagit del av ett antal debattartiklar, den ena galnare än den andra. Det var därför en befrielse att höra hur Sverigedemokratiske Riksdagsledamoten Mattias Karlsson tämligen enkelt, rationellt och metodiskt avfärdade Arnstads sjövilda fascismhypoteser i radiodebatten. Arnstads påhopp och fantasier har totalsågats av ett antal tunga historiker, statsvetare och sociologer i våra Nordiska grannländer. Den tidigare finländske Statsministern Paavo Lipponen (S) har avfärdat en del av Arnstads påståenden som ren och skär historieförvanskning. Jag skäms uppriktigt för att denna kverulant och historierevisionist (i ordets sämsta bemärkelse) får ett sådant utrymme i den offentliga svenska debatten.

Innan gårdagens Arnstadspektaklel på Borås Kulturhus deltog jag Kommunstyrelsens (KS) ordinarie möte. För- och beslutsmöte avklarades på drygt fyra timmar. Jag yrkade som enda ordinarie ledamot på avslag för det nya avtalet med Staten vilket omfattar ett rekordstort antal flyktingar genom anvisning av Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket. Bostadsbristen i Borås är akut, arbetslösheten ligger på 8,5% och antalet 18-64 åringar som inte står till arbetsmarknadens förfogande är rekordstort. Var tredje högstadieelev har underkända betyg! Ej hyvä!

KS ordförande Ulf Olsson (S) jublar emellertid som vanligt. Vi måste bli fler, och till varje pris! Borås måste växa! Alla behövs! Tänk på människovärdet! Den totala nettoinflyttningen till Borås slår även den nya rekord. Utan att ha analyserat siffrorna i detalj uppskattar jag att den absolut övervägande delen av de nyinflyttade är utrikesfödda, andelen födda i våra nordiska grannländer minskar tyvärr i en allt snabbare takt, inflyttningen därifrån har krympt till en rännil, knappt det. I Norge, Danmark, Island och Finland är intresset för att emigrera till Borås noll och intet. Andelen lågutbildade och svårintegrerade utomeuropeiska invandrare växer däremot på ett alarmerande sätt.

Idag publicerade BT-journalisten Anne Bengtsson en par av sina återkommande tidningsartiklar med det outtalade syftet att misskreditera olika företrädare för Sverigedemokraterna. Bengtsson företräder en typ av kampanjjournalistik av det mera subtila slaget. Hon är intelligent, erfaren och behärskar definitivt det mesta på det kommunalpolitiska området. Tyvärr är det uppenbart hur illa hon tycker om Sverigedemokraterna (SD). Bengtsson använder sig till fullo av sin mediala maktställning. Arbetsprocessen medger ett selektivt urval och en i allt väsentligt konstruerad verklighetsbild. Frågeställningar, rubriksättningar, redigering och bildval kan medverka till att framställa SD i sämsta möjliga dager. Att oerfarna SD-politiker uttalat sig mer eller mindre oförsiktigt på något sätt, det kan i princip handla om precis vad som helst gör ju arbetet så mycket roligare och enklare. Metoden för att nå dit är naturligtvis att på det för Bengtsson lite oskyldigt försåtliga sättet ställa en fråga och om möjligt några följdfrågor som snabbt kan resultera i önskat resultat.

En fullständigt sanslös intervju med SD:s enda kvarvarande fullmäktigeledamot Ulla-Britt Åsén bär syn för sägen. Bengtsson lyckades med små medel producera den kanske mest katastrofartade politiska intervju över ett helt mittuppslag som jag någonsin haft det tveksamma nöjet att läsa. Visserligen är Åsén ett hopplöst fall men poängen är att det var en kattens lek med musen. Bengtsson måste ha känt sig mäkta stolt efter avrättningen.

Bild

Anne Bengtsson hade nog önskat att hon kunde ”sätta dit” även mig på något sätt. Hon har ju haft alla chanser, hon har intervjuat mig vid ett flertal tillfällen och jag tror att jag tillhör de tre eller fyra med sammantaget mest talartid i både KS- och KF under hela mandatperioden. Anledningen att jag säger detta är att Bengtsson i en av BT-artiklarna ”gör affär” av att både Åsén (SD) som gruppledare och jag själv i egenskap av partilös, oberoende och ordinarie KS-ledamot inte deltog i Kommunstyrelsens nya giv där ledamöterna bereds tillfälle att under två minuter låta sig intervjuas efter varje möte. Det hela filmas med mobiltelefon (!). Syftet är att fördjupa den demokratiska processen. Telefonen är till för att hålla nere kostnaderna då Borås Tidning för ett litet tag sedan uppmärksammade de måhända relativt höga kostnaderna för filmupptagningarna av kommunfullmäktigemötena.

Åsén påstod sig inte ha blivit informerad och det kan nog stämma, själv fick jag informationen i pausen mellan KS-mötets för- och beslutssession. Den märkligt sena informationen var dock oväsentlig i sammanhanget. Anledningen till att jag valde att inte delta var helt enkelt att jag hade ett viktigare möte som pockade på min uppmärksamhet. Det som i princip talar emot att jag framledes skulle ställa upp för en kort intervjusnutt efter varje KS-möte är att jag knappast tror att man når ut till fler än de närmast sörjande under nuvarande upplägg. Den andra orsaken är helt enkelt att jag för det mesta redan berört frågan under själva mötet vilket ju kan följas live eller i efterhand i Webb-TV.

Borås Tidning har för sin del haft alla möjligheter i världen att intressera sig för vad jag haft att säga i en mängd olika frågor i både Kommunstyrelse- och Kommunfullmäktige under mandatperioden. Intresset har dock varit obefintligt de gånger ingenting ”negativt” har kunnat kopplas till mitt uppdrag eller mitt agerande. Anne Bengtsson gnäller i sin senaste tidningsartikel över att hon inte ”lyckats nå Krister Maconi för en kommentar om varför han inte deltog” och kommenterade det senaste KS-mötet. Nu vet hon varför. Avstängd telefon, annat möte, annan prioritering!

Anne Bengtsson har också vid ett flertal tillfällen gjort avkall på de pressetiska reglerna om objektivitet och saklighet och det är väl tveksamt om det blir några fler intervjuer med mig för hennes del!

Avgudadyrkan, hybris och lite siffertrixande

november 28, 2013

Nej rubriken syftar inte på de importerade ”nysvenska” häxprocesserna som avhandlats i Borås tingsrätt från tid till annan utan jag tänkte närmast på kommunalrådet Lena Palmén (S) som under fullmäktiges budgetförhandlingar konstaterade att en enad fullmäktigeförsamling närmast dyrkade Borås arbetslivsnämnd och dess tillika socialdemokratiska ordförande Lars-Åke Johansson. Jag kände mig halvt nödgad att ta en replik, gå upp i talarstolen och påpeka att nämnden förvisso gjort ett hyfsat jobb men att jag personligen inte tillhörde de dyrkandes digra skara.

Nämnde Johansson, en gråsosse med mer än ett lätt drag av gamle transportbossen Hans ”Hoffa” Ericson har för vana att vid de årliga budgetförhandlingarna kliva upp i talarstolen och självbelåtet lägga ut texten om vilket faaantastiskt jobb nämnden återigen har uträttat under året. Sjuklövern, väl representerad i nämnden brukar instämma. Integrationsarbete utgör en viktig del av nämndens arbete. Offentlig kritik har dock inte saknats mot en del av nämndens integrationsinriktade projekt under året. För att sätta in resultatet av nämndens integrationsarbete i ett större perspektiv brukar jag ställa några frågor till nämndens ordförande under budgetförhandlingarna.

Jag ville då få svar på frågan om hur statistiken och situationen ser ut för de utrikesfödda i Borås i sin helhet beträffande arbetslöshet och utanförskap. Lars-Åke Johanssons standardsvar är att han inte har några svar på frågorna då det inte ingår i hans uppgifter som nämndordförande att hålla sig informerad om detta, dessutom gör han självfallet inte skillnad på folk och folk! Enligt arbetsförmedlingens egen statistik var 4496 personer öppet arbetslösa eller sökande  i program med aktivitetsstöd i oktober 2013, en nedgång från året innan med 83 personer. Beträffande de utrikesfödda är siffrorna omvända! Antalet arbetslösa har ökat från 2140 personer till 2233 personer. Alltså mer än en procentuell fördubbling i relativa termer. Upp 4,3% för de utrikesfödda, ner 1,8% för de födda inom rikets gränser!

Socialdemokraterna skryter ofta om att man lyckats få ner utbetalningarna för försörjningsstödet (ca 70% utgörs av utrikesfödda) med någon procentenhet men undviker sorgfälligt att berätta om att kostnaderna överförs på andra offentligt finansierade åtgärder eller projekt. Jag motsätter mig absolut inte välfungerande och effektiva arbetsmarknadsåtgärder (snacka om bristvara i alliansens Sverige) men det är viktigt att ha en öppenhet och helhetsbild beträffande kostnaderna för arbetslöshet och utanförskap, utrikesfödd eller ej.

Den kompetente och modiga Chicago-utbildade nationalekonomen Tino Sanandaji brukar återkommande korrigera, rätta och slå hål på de myter och direkta felaktigheter som politiker och massmedia ofta okritiskt eller i rent propagandasyfte vidarebefordrar till allmänhet och kolleger. Ingen har väl glömt klyschorna om de 600000 invandrarna som gick till jobbet varje morgon. Den senaste i raden av återkommande utspel av mer eller mindre propagandistisk karaktär kom häromdagen då medierna triumfatoriskt lät meddela att tre fjärdedelar av alla jobb sedan 2006 gått till invandrare.

Sanandaji gjorde en snabbanalys av SCB-statistiken och den är inte vacker! Trots de otaliga miljarder kronor som satsats i en oöverskådlig mängd av arbetsmarknads- och integritetsåtgärder de 7 senaste åren har sysselsättningsgraden bland de utrikesfödda som står till arbetsmarknadens förfogande endast ökat från 57,3% till 58,3%. Siffran för utomeuropeiska invandrare har sjunkit från 55,1% till 54,9%  d.v.s nästan samma pinsamma resultat som år 2006 eller år 2000 för att gå lite längre tillbaka i tiden! Siffrorna gäller den märkliga och av ett EU-direktiv beordrade ålderskategorin 15-74 år men förändras inte enligt Sanandaji, om man i stället använder sig av den rimligare ålderkategorin 16-64 år.

Kommunstyrelsens erkänt skicklige (inte minst retoriskt) ordförande Ulf Olsson (S) missar aldrig ett tillfälle att framhålla de stora framsteg staden gjort under senare år. Visserligen har Borås gjort märkbara framsteg på en antal områden men Olssons och även andra Boråspolitikers återkommande mediala utspel om hur otrolig och närmast ofattbar stadens omvandling i positiv riktning tett sig de senaste åren får faktiskt lite grann av ett löjets skimmer över sig. Framsteg? Javisst! Men nog är det väl rimligt att beskriva utvecklingen med någorlunda realistiska penseldrag?

Bild

När Dagens Samhälle (30/2013) i en stort uppslagen artikel räknar upp ”Sveriges växande superkommuner” återfinns inte Borås bland dessa. Statistiken berör kommuner med tillväxt samtliga år 2003-2012 samt positivt netto i antal födslar, invandring och inrikes inflyttning. Dessutom skall de ha växt mer än riket under samma period. Borås återfinns inte bland de 54 kommuner som kvalificerat sig! En av Ulf Olssons återkommande käpphästar är invandringen till Borås, men inte heller på det området framstår Borås som speciellt framgångsrikt. Tittar man nogrannare på SCB-statistiken så blir man ganska överraskad, inte minst med tanke på retoriken över hur dåligt Borås presterar i jämförelse med andra svenska kommuner i absoluta eller relativa termer.

I år lär befolkningsökningen slå alla rekord, tyvärr presterar Borås även fortsättningsvis usla siffror vad gäller den så viktiga inrikes nettoinflyttningen. Den massiva utrikesbaserade inflyttningen av ofta resurssvaga individer lär knappast förbättra dagens statistik i fråga om medianinkomst, andel förtidspensionärer, företagare eller högskoleutbildade, där Borås på samtliga områden och fler därtill ligger under riksgenomsnittet år 2012 enligt ekonomifakta.se.

Till sist måste jag även uppmärksamma TNS Sifo siffrorna över hur allmänheten i Sverige uppfattar Sveriges 28 största kommuner. Borås återfinns nära botten i denna undersökning, nämligen på plats 22! Det du Olsson, det finns lite jobb kvar att utföra!

Den rasande teaterregissören

november 17, 2013

Borås kulturella sandlådespektakel kulminerade förmodligen under den gångna veckan då den rosenrasande demonregissören Monica Wilderoth sammanfattade sin syn på Borås Stads kulturetablissemang på Sveriges Televisions debattsida. Några dagar tidigare hade Turteaterns tidigare Scummanifestregissör Erik Holmström i ren desperation klättrat upp på Kulturhusets tak och hängt ut en banderoll till stöd för Wilderoth. Ett ”statement” kallade Holmström tilltaget, kulturchefen Eva-Lotta Franzen polisanmälde, men lovade sedan att dra tillbaka anmälan. Lite oklart hur resonemanget gått i dom högkulturella kretsarna.

Bild

Holmström och Wilderoth har bl.a det gemensamt att de bägge är produkter av Teaterhögskolan i Malmö och ägnar sig åt samhällskritisk ”underhållning” samt delar en brinnande radikalfeministisk syn på samhället och dess struktur. Här har vi alltså att göra med ett par riktiga genusestradörer av rang!

Monica Wilderoth, nu lyckligtvis tillbaka i nöjesmetropolen Malmö försökte innan debattinläggets publicering i SvT pungslå Borås Tidning (BT) på fem tusenlappar för samma alster. Kulturredaktör Lena Kvist på BT var måttligt road efter att tidigare med näbbar och klor ha försvarat Wilderoth och den sparkade teaterchefen Gugge Sandström. Sandström, som skulle efterträda Wilderoth hann bara vara chef någon dag innan han fick gå. Ja jag vet, är ni inte från Borås så är det lite svårt att hänga med i den här farsen men förhoppningsvis kan det hela väl i bästa fall ligga till grund för en hyfsad lokalrevy så småningom.

Tillbaka till det Wilderothska utspelet. Den mycket långa debattdrapan har onekligen ett visst underhållningsvärde, tonen är både ytterst aggressiv och bitter, men knappast saklig. Sammanfattningsvis hävdar vår teaterguru i förskingringen att kulturförvaltningen befinner sig i ett stadium av total dysfunktion. Kulturnämndens ordförande Bengt Wahlgren (FP) och den tidigare nämnde kulturchefen Eva-Lotta Franzen är föga lämpade för uppgiften, ja faktum är att det nog inte går att hitta två människor mindre lämpade för uppgiften! Franzen är dock möjligtvis inte totalt oduglig då —”hon kanske är en riktig iller på att arkivera papper”!

Monica Wilderoth anser sig stå för bildning och kultur, Borås Kulturförvaltning däremot sägs stå för krass kommersialism och geschäft! En värre arrogans och maktfullkomlighet får man leta efter, rena härdsmältan låter teateroraklet vidare meddela. Dessutom vågar hon minsann ta ansvar för både klass, kön och etnicitet! Wilderoth anser sig rent av demoniserad av Borås Stads kulturansvariga och konstaterar att kulturförvaltningens ledning inte är något mindre än en demokratins dödgrävare!

Jag höll nästan på att glömma det, kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S), som mig veterligen aldrig yttrat ett ont ord om feminismen, radikal eller inte, får sig också en släng av sleven. Olssons karakteriseras som en person som lever i en total brist på insikt! Teaterregissören låter avslutningsvis meddela att om det inte varit för henne så hade boråsarna aldrig fått möjlighet att bevittna det postmoderna eposet SNÖVIT OCH SJU MIFFON, och att det enda anständiga är om samtliga dysfunktionella avsätts omgående!

Borås kan ju faktiskt vara smått underhållande ibland, men det verkar ju nästan krävas lite Solana-inspirerad genusradikalism för att få fart på teaterdebatten i knallestaden. Jag vill även nämna att 13 av stadens kulturchefer och kulturpersoner med rätta offentligt gått ut och försvarat sin ledning.

Queerdemokrater och en usel cykelstad!

september 21, 2013

Jag har ofta i offentliga debatter påpekat diskrepansen mellan den krassa verkligheten och Borås Stads samt kommunalrådens på tok för glättiga bild av staden Borås. Relativt påkostade och färgglada offentliga informationsblad likt såklartborås, som går ut till samtliga hushåll i kommunen har nästan en tendens att i viss mån likna gammal öststatspropaganda rent innehållsmässigt.

En ledare av kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S) med rubriken ”Borås—ständigt på väg uppåt” exemplifierar rätt väl den gängse jargongen i ovannämnda publikation. Vid kommunfullmäktiges senaste sammanträde för några dagar sedan fick det ansvarige kommunalrådet Tom Andersson (MP) några välformulerade och kritiska frågor av en invånare vid allmänhetens frågestund som inledde mötet.

Frågeställaren var definitivt, och på goda grunder inte nöjd med sakernas tillstånd ur ett cyklistperspektiv. Kommunalrådet svarade som kommunalråd plägar vid dessa tillfällen, ganska allmänt och inställsamt, sammanfattningsvis: vi gör en hel del men det kan naturligtvis bli ännu bättre! Kommunalrådet ifråga inledde vanligtvis sina svar med: ”Vi planerar—”, ”Vi tittar på—”.

Bild

Bilden lånad av Cykelfrämjandet som även beställt rapporten.

En betydligt mer realistisk bild av situationen för stadens cyklister får vi genom att läsa den synnerligen intressanta och föredömligt kortfattade rapporten ”Cykling i Sverige-en studie i variationen mellan regioner och kommuner” av Krister Spolander. Rapporten, och tyvärr även Borås fick stor uppmärksamhet i många nationella medier igår. Tyvärr säger jag då det visade sig att Borås intog den absoluta bottenplaceringen av samtliga Sveriges kommuner med fler än 40000 invånare. Att som vissa boråsare gör, hänvisa till den delvis kuperade terrängen är mest en bortförklaring, däremot finns det oerhört mycket som stadens styrande politiker kan göra för att förbättra situationen för cyklisterna. Idag är det jämförelsevis mer eller mindre växelpengar som satsas på cyklisterna.

Under fullmäktigesammanträdet fick vi även än en gång bevittna den sorgliga utvecklingsfas som Kristdemokraterna (KD) befunnit sig i sedan länge. Partiet har numera liksom nymoderaterna fullständigt anpassat sig till tidsandan i värdefrågor. Partiets gruppledare Falco Guldenpfennig öste beröm över Vänsterpartiets (V) radikalfeministiske gruppledare tillika partistyrelseledamot Ida Legnemark när vi debatterade hennes HBTQ-motion. Förra gången det begav sig meddelade Guldenpfennig att han hyste det största förtroende för en av Sveriges mest utskällda och kritiserade myndigheter nämligen Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Inte heller denna gång fick jag något vettigt svar av KD:s gruppledare beträffande hur han rimligtvis kunde förhålla sig så positivt inställd till i allt väsentligt pseudovetenskapliga och radikala genus- och queerteorier som ligger till grund för den aktuella (V)-motionen och många andra av de motioner som poppar upp inom ämnesområdet.

Då jag ställde ungefär samma fråga i kommunstyrelsen tappade den annars så godmodige Guldenpfennig humöret och blev topp tunnor rasande. Han hade aldrig någonsin känt sig så förolämpad och krävde prompt en offentlig ursäkt. En bidragande orsak var att jag , i all blygsamhet, föreslog att Kristdemokraterna skulle ändra namn till Queerdemokraterna. Det duger inte att som Guldenpfennig ständigt basunera ut att KD minsann är ett värdekonservativt parti samtidigt som han röstar för så gott som samtliga kulturradikala förslag som dyker upp i stadens högsta beslutande organ samt i KS.

Kristdemokraterna är idag ett allmänborgerligt (ett numera ganska menlöst begrepp i sig) utslätat, profillöst, och ideologiskt vilset parti med starka, för att inte säga klart dominerande liberala inslag. Partiet förtjänar inte att behålla sin plats i riksdagen, än mindre i Borås kommunfullmäktige!

Vågmästarpartiet i Borås

augusti 17, 2012

Det första fullmäktigemötet i Borås efter sommaruppehållet förflöt i rask takt tills kvällens sista ärende kom upp till behandling nämligen det eventuella införandet av mobila gatukonstväggar i Borås. Sverigedemokraterna (SD) hade redan i Kommunstyrelsen (KS) motsatt sig det rödgröna förslaget men då alliansen i sin högst tvivelaktiga politiska uppgörelse med de rödgröna även skänkt bort majoriteten i KS kunde de rödgröna vinna den omröstningen.

När nu motionen dök upp i kommunfullmäktige (KF) såg de politiska förutsättningarna helt annorlunda ut. SD har redan avgjort ett antal voteringar i KF under denna mandatperiod. Dessa har dock inte präglats av någon tyngre politisk dignitet då de flesta av de viktigaste blockskiljande frågorna antingen lyfts ut i samband med maktuppgörelsen eller inte når KF av rädsla för SD:s vågmästarposition. Situationen i sin helhet innebär att det föreligger ett visst demokratiskt underskott.

De rödgröna förlorade till slut omröstningen med siffrorna 37-35 efter dryga två timmars intensiv debatt. Fem ordinarie SD-ledamöter avgjorde omröstningen till inte minst Vänsterpartiets stora förtret, fullmäktiges radikala blöjtwittrare gick på högvarv under mötets gång. Motionen om de mobila graffitiväggarna bör ju även ses i skenet av den postmoderna kulturkampen och det var därför glädjande att den moderata argumentationen genom en av ledamöterna hade en viss ideologisk ansats. Frågan är om glädjen blir så långvarig då alliansen lovade att återkomma i frågan.

Om man skall tro den drivande motionären, den sympatiske och skärpte men ideologiskt ”förtappade” miljöpartisten Heiti Ernits så skulle Borås för närvarande inte utgöra mer än en mossig och museal kuliss (!) i kulturellt hänseende om inte stadens invånare i framtiden får njuta av de mobila klotterplanken. Röda Sten och Kommersens Loppmarknad på Första Långgatan i Göteborg förskräcker, lyckligtvis är ändå mobiliteten begränsad!

P.S. Sandplanen med klotterplanken bakom byggnaden ser för jävlig ut!