Den sovjetiska propagandamaskinen och socialdemokratiskt medlöperi

Året är 1973. Det kalla kriget rasar för fullt och Sovjetunionens största frontorganisation, den sedan länge ökända World Peace Council (WPC), som även omfattade ett antal underorganisationer och vars svenska avläggare utgjordes av den så kallade Svenska Fredskommittén samlas till kongress i Moskva. WPC styrdes med järnhand från den Internationella Avdelningen (IA) inom det Sovjetiska Kommunistpartiets Centralkommitte. Det har sedermera framkommit via ryska arkiv att verksamheten till drygt 90% bekostades av SUKP.  Boris N. Ponomarev ledde IA under åren 1955-86 med starkt stöd av ingen mindre än partiets inofficielle chefsideolog Mikhail Suslov (1902-82) , en benhård stalinist och tidigare även nära medarbetare till Stalin. IA grundades 1943 ungefär samtidigt som Komintern avskaffades och utövade i praktiken ett starkt inflytande över den kommunistiska världsrörelsen.  De olika kommunistiska frontorganisationerna styrdes alltid i praktiken av kommunister men man lade stor möda och kraft på att locka med olika icke kommunistiska vänstersocialister, både politiker och andra, helst framträdande företrädare för olika samhällssektorer. Dessa fick ofta om möjligt agera frontfigurer eller beträda andra synliga positioner inom de olika propagandaorganisationerna. Socialdemokratiska politiker, kulturpersonligheter, vetenskapsmän eller företrädare för olika kyrkliga samfund värdesattes alldeles speciellt. Världssynen var det avgörande.

Ponomarev

Bland de över 3000 delegater som hade samlats  i Moskva denna höstvecka 1973 fanns som vanligt även en svensk delegation. Huvudattraktion var självaste Leonid Brezhnev, som enligt den svenska kommunistpressen ingående redogjorde för Sovjetunionens utrikespolitik och fredssträvanden samt de stora ekonomiska framgångarna. Förutom det sedvanliga garnityret av troende svenska kommunister och VPK-are samt diverse kända representanter för den svenska kulturvänstern hittar vi denna gång några intressanta socialdemokratiska namn. Föga överraskande finner vi den av Stasi högt värderade och inflytelserika skolpolitikern och tidigare riksdagsledamoten Stellan Arvidsson, tillika ordförande för vänskapsförbundet Sverige-DDR men även aktiv inom Förbundet Sverige-Sovjetunionen. Arvidsson har de senaste åren välförtjänt uppmärksammats, främst i samband med professor Birgitta Almgrens utomordentligt intressanta bok ”Inte Bara Stasi— Relationer Sverige-DDR 1949-1990″, och den därpå följande debatten kring Regeringens påtagliga ovilja att ta itu med de svenska agenterna och medlöparna till den östtyska diktaturen.

Det intressantaste namnet i den svenska delegationen var dock utan tvekan vår egen socialdemokratiske kulturminister Bertil Zachrisson! Det är häpnadsväckande men främst skamligt, om än naturligtvis oerhört uppskattat av arrangörerna att en svensk minister på detta sätt hedrade en av de värsta sovjetiska propagandatillställningarna med sin närvaro. Den huvudsakliga förklaringen till det inträffade kan nog sökas i socialdemokratins, och då främst Olof Palmes förändrade utrikespolitiska hållning i nedrustningsfrågor under 1970- och 80-talet. Vår duglige Moskva-ambassadör Örjan Berner konstaterade 1984 följande om denna tidsperiod: ” I själva verket har det varit så att Stockholms utrikespolitiska linje på för Moskva viktiga områden , det vill säga nedrustningsfrågor i Norden och i Europa, sällan löpt så parallellt med de sovjetiska ståndpunkterna som under 80-talet.”

Tiden då den unge internationelle studentledaren och sedermera byråsekreteraren vid försvarsstabens underrättelsebyrå Olof Palme med kraft deltog i det anti-kommunistiska arbetet kändes vid den här tidpunkten synnerligen avlägsen. Borgerligt tal om frihet för Östeuropa påstods hota freden och var enligt Palme uttryck för antisovjetisk korstågsanda. Den utrikespolitiska dubbelmoralen framstår i all sin ömklighet, i synnerhet då vi vet hur det dolda samarbetet med Natoländerna fortlevde med Palmes goda minne under hela hans statsministertid. Jan Nygren (S) och f.d. statsråd sammanfattar sin syn kring den socialdemokratiska utrikespolitiken i förhållande till Sovjetunionen vid den här tidpunkten: ”Det var en märkligt fenomen. Inte minst arbetarrörelsen och socialdemokratin har anledning att fundera över sin egen historia.”

Sveriges roll under det kalla kriget får en förtjänstfull genomgång i Mikael Holmströms närmast monumentala verk ”Den dolda alliansen” (Atlantis 2011). Uppgifterna om Zachrisson och WPC återfinns inte i Holmströms bok,  Zachrisson och Arvidsson är för övrigt ingalunda de enda socialdemokrater som förgyllt diverse internationella kommunistiska tillställningar och propagandamöten med sin närvaro, men till det får jag kanske återkomma en annan gång.

Annonser
Explore posts in the same categories: Kommunismen

One Comment på “Den sovjetiska propagandamaskinen och socialdemokratiskt medlöperi”

  1. Lille Kurt! Says:

    Hela Palme – epoken var en total katastrof för Sverige och då inte minst på det ekonomiska området och kommer att ta minst 50 år att städa upp!
    Sverige ”störtdök” i välfärdsligan från att år 1970 tillhöra en av världens tre rikaste länder, endast Luxemburg undantagen, till en medioker och toppbelånad nation.
    Det totala skattetrycket ökade med ca. 50%, från 38% till 57% av BNP!
    Ingen nation, inom OECD, har någonsin fallit så snabbt och med så mycket som Sverige, läs OECD och Tillväxtverket.
    Politiskt så fick man den känslan av, att diverse svenska politiker arbetade som ”inflytelseagenter” för ”rödingarna” i öster!
    Gamla ”68 – flummare sprattlar” fortfarande vilt omkring sig och längtar tillbaka till ”fornstora dar”!
    Dagens unga ”kulturmarxister” leker ”följa John” och drömmer sig tillbaka till en tidsepok där vänstern styrde över folket och hur oändliga strömmar av skattemedel ständigt flödade in.
    Sverige var det enda landet utanför ”järnridån” som hade en längtan in till länderna innanför ”järnridån”. Det enda landet i Västeuropa som frivilligt önskade konvertera till en ”enpartistat á la DDR”!
    Hur kan ett folk på detta sätt unisont ”marschera in i dödsskuggans dal” utan motstånd?


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: