Rysk dödsspiral

De miserabla politiska, sociala- och ekonomiska förhållandena i Ryssland uppmärksammas med jämna mellanrum, den katastrofala demografiska utvecklingen hamnar ofta lite i skymundan. Den politiske analytikern och demografen Nicholas Eberstadt målar upp en minst sagt dyster bild över befolkningsutvecklingen i Ryssland sedan murens fall i det senaste numret av FA.  Hälsa, utbildningsväsende och familjebildning visar på så illavarslande trender att motsvarande förlopp under fredstid är svår att hitta i något annat land som befinner sig på ungefär samma utvecklingsnivå. Den negativa utvecklingen tog visserligen fart redan under Brezhnev-eran men födelseöverskottet låg fortfarande på ca 800000 ännu under slutet av 80-talet.

Enligt Rosstat, den ryska motsvarigheten till SCB, har det begravts 12,5 miljoner fler personer än antalet nyfödda sedan 1992. Befolkningen har under samma period minskat från 148,6 miljoner till 141,9 miljoner invånare. Skillnaden utgörs av invandring, främst från Kaukasien och Centralasien. Invandrarna, ofta muslimer, har generellt en högre nativitet. I Tjetjenien ligger födelsetalen på hela 3,3 födda per kvinna.  Vissa officiella amerikanska källor visar på ännu lägre uppskattningar av den totala befolkningsmängden.  Integrationsproblematiken i Ryssland är omfattande och genomgripande. Den förväntade livslängden för den vuxna befolkningen är idag lägre än för 50 år sedan. Siffrorna för unga män är ännu värre, den förväntade livslängden är 4 år lägre än motsvarande för två generationer sedan! Den förväntade livslängden för 15-åringar var år 2009 lägre än i Madagaskar, Eritrea, Jemen och Bangladesh! För den vuxna befolkningens lägre än i Sudan och Botswana.

Hälsotillståndet hos befolkningen är alarmerande, hjärt- och kärlsjukdomar, förgiftningar, självmord, dråp och trafikolyckor samt andra våldsamma olyckor har fullständigt exploderat. Alkoholvanor, rökning, matvanor och en synnerligen bristfällig preventiv sjukvård är en delförklaring. Eberstadt ger sig inte in i kulturella och psykosociala spekulationer men konstaterar att den ryska livsstilen är livsfarlig. Det ryska utbildningssystemet har havererat. God hälsa och hög utbildning brukar gå hand i hand, Ryssland utgör ett undantag. Trots att Rysslands andel av jordens befolkning med en universitetsutbildning eller motsvarande utgör 6% är andelen patent registrerade hos det amerikanska patent och-registreringsverket endast 0,1%. Kvalitetsproblemen omfattar alla utbildningsnivåer inte minst högskole-och universitetsväsendet. Enligt OECD-statistik är läskunnigheten bland ryska studenter lägre än bland turkiska studenter. Turkiet ligger nära botten i OECD-rankingen. Skilsmässofrekvensen ligger på rekordnivåer och statistiken samt inte minst den inofficiella uppskattningen över fosterhemsbarn, ”omhändertagna” och hemlösa  barn är hårresande.

Рабоче-Крестьянская Красная Армия

Nicholas Eberstadts essä ger otaliga ytterligare statistiska exempel på de enorma svårigheter Ryssland står inför innan och om man överhuvudtaget skall kunna vända utvecklingen.  Ryssland ger kanske paradoxalt nog även anledning till en viss oro på det militära området. Atomvapenmakten Ryssland kan frestas att ta onödiga risker i en situation där den globala maktbalansen har förskjutits till dess nackdel. Ungdomskullarnas kraftiga minskning innebär att man inte kommer att kunna uppehålla nuvarande truppnivåer. Värnpliktssystemet är extremt impopulärt inte minst på grund av de usla förhållandena för de flesta inkallade. Den ryska försvarsindustrin tappar kontinuerligt i konkurrenskraft och utvecklingskapacitet, Moskva förbereder sig i praktiken för att utkämpa morgondagens krig med gårdagens vapen.

Med tanke på sakernas tillstånd inom det svenska försvaret och nedrustningen i Europa finns det dock knappast anledning att känna någon tillfredställelse över utvecklingen i Ryssland, snarare tvärtom! Vladimir Putin har med dagens mått mätt i alla avseenden inneburit en katastrof för Ryssland, redan för drygt tio år sedan uttryckte han en farhåga om att: ”— vi står inför hotet att bli en senil nation”. Putin har själv i högsta grad bidragit till att hotet idag är högst verkligt, frågan är vem eller vilka som skall förmå vända den utvecklingen? Välstånd och demokrati förefaller mer avlägset än på länge.

Med denna dystopiska ryska framtidsvision passar jag även på att önska eventuella läsare samt partivänner och sympatisörer ett gott nytt år!

Annonser
Explore posts in the same categories: Ryssland

One Comment på “Rysk dödsspiral”

  1. Roland Gustafson Says:

    Amerikas 50 – 60 miljoner fattiga som lever på allmosor kan ta Rysslands trasproletariat i hand. Inte är Rysslands vapenarsenal så omodern – de har haft 10 – 15 år på sig att modernisera och utgör en stor vapenexportnation. De är långt ifrån uträknade vilket förra årets övningsverksamhet utgör ett hälsosamt tecken på.
    Men i Sverig lyfter aldrig försvarsfrågan vad som än händer. Vi är invaggade i en törnrosasömn utan like. En vacker dag lär vi ångra oss – försent.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: