Bland (S)kojfriska konspiratörer och glada gamänger

Socialdemokratins ambitioner på att någon gång i framtiden återta sin förlorade ställning som det statsbärande partiet ter sig mer avlägsen för att inte säga ouppnåelig för var dag som går. I ärlighetens namn är grundorsaken strukturell vilket partiets ”skatteutredare” Leif Pagrotsky nyligen delvis berörde i en uppmärksammad DN-intervju vars slutsatser förresten knappast torde tilltala rörelsens representanter i Borås som ju befinner sig stadigt förankrade på partiets vänsterkant. En värdemätare på balansen mellan partiets realister och de mer troende socialisterna och allmänna virrpannorna torde visa sig då förtroenderådet sammanträder i Stockholm den 3-4 december. Dagsformen avgör väl i vilken kategori av de två sistnämnda man bör placera själva vingelholtarn.

Fram till dess får vi låta oss underhållas av ingen mindre än odågan, storskämtaren och middagsvärden Björn Rosengren (Telia, porrklubbar, Norgehistorier m.m) som bestämt dementerar att han menat allvar då han i ett telefonsamtal hävdat att ”Juholt måste bort”. Den inte fullt lika ”charmerande” Thomas Östros som ju tidigare vid ett flertal tillfällen vägrat uttala sitt direkta stöd för Juholt småpudlar nu inför media på ett ganska motbjudande och föga altruistiskt sätt. Den tredje middagsgästen Sven-Erik Österberg som även han tidigare hänvisat till VU i förtroendefrågan påstår idag att citat: ” Jag tycker att det finns en konspiration som är ganska obehaglig där man vill få fram skillnader i partiledningen, att vi ska ha olika åsikter och att det skulle förekomma hemliga möten”. Var det någon som nämnde statsbärande parti?

Den evinnerliga och i stort sett självförvållade cirkusen kring partiledaren Håkan Juholt, vars like man torde få söka någonstans i Ukraina innebär att uppförsbacken för partiet blir lång och mödosam oavsett partiledare. I det bästa och mest optimistiska av scenarier bör partiets övre gräns ligga någonstans kring 32% av rösterna i riksdagsvalet 2014, i dagsläget vågar jag knappast spekulera i den nedre gränsen. EU-valet samma år ser även det dystert ut för rörelsen, detta till skillnad från Sverigedemokraterna vilka är väl positionerade inför Europaparlamentsvalet 2014, alldeles oavsett om de europeiska unionsförespråkarna lyckas manipulera sig till en gemensam finanspolitik eller inte. Den monetära unionens, nära förestående sammanbrott och eventuella pånyttfödelse, om än i annan tappning, är något av det mest spännande jag upplevt sedan murens fall, tyvärr torde de ekonomiska följderna bli svårartade och långvariga, förvärrade av spridningseffekterna till främst de gigantiska men sköra japanska och amerikanska ekonomierna.

Annonser
Explore posts in the same categories: Socialdemokraterna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: