Ett delat Afghanistan?

Den svenska försvarsmaktens undermåliga mediala hantering av Afghanistankonflikten trots en väl tilltagen informationsavdelning bildade bakgrund till ett tidvis gapigt och rörigt debattprogram häromkvällen i statstelevisionen. SvD och dess  försvarsreporter har gjort ett gediget journalistiskt arbete i sin kritiska granskning av försvarsmakten även om man inte skulle ha rätt i varje detalj. Nyblivne SD-riksdagsledamoten Björn Söder gjorde två kortare inlägg i slutet av programmet där han redogjorde för partiets ståndpunkter inför den stundande omröstningen i riksdagen vad gäller den fortsatta svenska insatsen i Afghanistan. Nato väcker av tradition starka känslor i Sverige och frågan om olika former av svenskt  militärt eller säkerhetspolitiskt samarbete med organisationen är alltid politiskt känsligt. Att efter ett sannolikt relativt nära förestående och önskvärt tillbakadragande av svensk trupp från Afghanistan helt utesluta framtida svenska militära operationer med alliansen vore oklokt av flera skäl. Ett eventuellt finländskt Nato-medlemskap skulle dessutom försätta Sverige i en både militärt och politiskt  knepig situation som enda icke Natomedlem i Östersjöregionen (förutom Ryssland).

Att Sverige åter skulle kunna närma sig 60- och 70-talets militärutgifter som en andel av BNP får anses uteslutet. Ett bästa scenario att hoppas på vore en organisatorisk och materiell upprustning av det svenska försvaret under en kommande 15-års period för att nationen åtminstone behjälpligt skall kunna försvara sitt territorium och dessutom ta sin del av det militära- och säkerhetspolitiska ansvaret för närområdet.

Den tidigare amerikanske Indien-ambassadören och nationelle säkerhetspolitiska rådgivaren Robert Blackwill sällar sig till raden av internationella moderata eller konservativt sinnade bedömare som anser att tiden nu är mogen för någon form av politisk lösning med medverkan av talibanerna. Ambassadören föreslår helt sonika en delning av landet i ett pashtun- och talibandominerat söder och ett område i norr och väster vars territoriella integritet garanteras av en fortsatt amerikansk närvaro av omkring 40000 man i form av specialstyrkor. Hur detta skulle påverka utvecklingen i Pakistan är en öppen fråga men en hel del talar för att USA i framtiden kommer att satsa på ett fördjupat samarbete med Indien.

Den erkänt insiktsfulle säkerhetspolitiska kommentatorn Ahmed Rashid ifrågasätter om general Petraeus coin-strategi ”clear, hold, build and transfer” är hållbar alldeles oavsett om han och de övriga generalerna skulle få sin vilja igenom med en utökad offensiv under 12-18 månaders tid. Den genomkorrupta Karzai-regimen i Kabul har trots (eller tack vare) ett mycket omfattande ekonomiskt stöd misslyckats kapitalt med att bygga upp institutioner främst i form av en administrativ apparat och en armé som skulle klara av att överta ansvaret (transfer-delen) för landets säkerhet vid ett tillbakadragande av de utländska trupperna. Den afghanska armén har visserligen nått sitt första etappmål om 134000 man i förtid men många betvivlar på goda grunder dess stridsförmåga. Kampen mot opiumproduktionen, en viktig del av talibanernas och diverse krigsherrars finansiering samt ett väsentligt bidrag till korruptionsproblematiken, har även den sammantaget misslyckats.

Regeringarna i Europa räds nu general Petraeus planer på en förlängd offensiv i syfte att förhandla med talibanerna utifrån en militär styrkeposition. Resultatet av offensiven i Kandahar-provinsen inger betänkligheter. Huruvida ett amerikanskt tillbakadragande kommer att inledas i juli 2011 eller skjutas på framtiden avgörs i dragkampen mellan vita huset och Pentagon. En stabilisering av landet torde ha krävt en sammantagen utländsk truppnärvaro om kanske 240-280000 man under en period om ytterligare 5-10 år! En politisk och ekonomisk omöjlighet. Ett fungerande afghanskt statsbygge med eller utan en tunn demokratisk fernissa är med största sannolikhet en ouppnåelig dröm under en överskådlig framtid.

Annonser
Explore posts in the same categories: AfPak

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: