Tuppkammen växer på Reinfeldt

Det slog mig häromdagen att det var ett bra tag sedan Fredrik Reinfeldt vördnadsfullt bugade djupt inför Margaret Thatcher vid ett besök i London, ja nästan lika djupt som en partivän i Göteborg inför dåvarande sovjetiska ambassadören Boris Pankin. Göteborgsbugningen var utan överdrift av det mer akrobatiska slaget och hade nog definitivt fått den dåvarande ordföranden i det svensk-sovjetiska vänskapsförbundet att förundras och imponeras om han haft tillfälle att bevittna det smaklösa och servila tilltaget. Undrar förresten hur många mer eller mindre inflytelserika svenskar som föll i farstun för den tidvis, och vid ”lämpliga” tillfällen charmante ambassadören. Den gode Boris var en klar tillgång för sovjetdiktaturen, till skillnad från en del andra sovjetiska ambassadörer under det kalla kriget.

Idag trivs vår statsminister alldeles förträffligt i det internationella rampljuset, inte heller ”gemålet” fru Filippa verkar vantrivas nämnvärt i strålkastarbelysningen. EU-ordförandeskapet har gett fullblodsfederalisten Reinfeldt tillfälle att med förnyade krafter driva på utvecklingen i en fortsatt destruktiv riktning.  Enligt franska Le Monde höll sig Reinfeldt inte för god för att läxa upp Toryledaren David Cameron i en intervju. Enligt Reinfeldt ligger det inte i Camerons intresse (!) att anordna en brittisk folkomröstning om Lissabonfördraget, detta trots ett massivt stöd bland de egna förtroendevalda samt partiets övriga medlemmar. I en nyligen gjord undersökning bland drygt 2200 partimedlemmar ville 80% av dessa ha en folkomröstning om fördraget även om den tjeckiske presidenten Václav Klaus tvingas ratificera fördraget. Motståndet mot EU är för övrigt bastant bland den engelska befolkningen i stort, folkviljan när det gäller EU-frågor är ju dock som bekant något som vår statsminister hyser ett kluvet för att inte säga synnerligen selektivt förhållande till. Reinfeldts agerande ligger även helt i linje med en allmänt omfattad förväntan bland många EU- observatörer att det svenska ordförandeskapet skall utöva ett maximalt tryck på den Tjeckiska Republiken för att fullborda en snabb och slutgiltig ratificering av fördraget. Den 7 oktober avfärdade den tjeckiska författningsdomstolen ett av de två överklaganden som gjorts av ett antal tjeckiska senatorer. Det första överklagandet gällde huruvida beslutet om maktöverföringen till Bryssel krävde ett beslut i bägge kamrarna med enkel eller kvalificerad majoritet. Det återstående överklagandet avser frågan om fördraget överhuvudtaget är förenligt med den tjeckiska konstitutionen. Ärendet förväntas tas upp till behandling i en första omgång under slutet av oktober.

Den erfarne statsvetaren Larry Siedentop oroas över EU:s bristande legitimitet i samband med den nyligen avslutade andra irländska folkomröstningen. Kritiken som Siedentop riktar mot EU-etablissemanget är så kärnfull och skarp att man sällan träffar på något liknande på större internationella affärstidningars debattsidor. Ett av citaten sammanfattar nog vad många ”EU-medborgare” känner just nu: ”The EU may be  a civil cervant´s dream but it is a citizen´s nightmare”. Nationellt sinnade motståndare till en EU-federation är visserligen på god väg mot att förlora slaget om Lissabonfördraget trots heroiskt motstånd på sina håll. Kriget är dock ej förlorat och EU:s inneboende institutionella svagheter och bristande legitimitet kopplat till ett allvarligt demokratiskt underskott innebär att det är för tidigt att dödförklara nationalstaten ännu.

Nationalstatens dödgrävare

Nationalstatens dödgrävare

Annonser
Explore posts in the same categories: Moderaterna

2 kommentarer på “Tuppkammen växer på Reinfeldt”

  1. Ulla-Karin Says:

    Hej! Jag har en stilla undran: Ditt efternamn? Det klingar italienskt..?Så då är ju du inte ”helsvensk”.. Eller?

    • kristermaconi Says:

      Hej Ulla-Karin! Ursvensk, pursvensk eller helsvensk, kärt barn har många namn. Tja, vill inte trötta ut dig med någon längre utläggning om min bakgrund men kan väl avslöja att mitt modersmål är svenska. Jag och mitt parti förespråkar en öppen svenskhet, så vem vet, kanske finner jag nåd även i dina kritiska ögon. Om inte står det dig naturligtvis fritt att kalla mig finlandssvensk, finne eller varför inte finländare om du så önskar.

      P.S. Det italienska inskränker sig tyvärr numera till en och annan smarrig pannacotta eller tiramisu när andan faller på men fattiga riddare och äggost funkar minst lika bra.
      Mvh Krister Maconi
      Svara


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: